SOS-alarm

Var på fest igår, eller födelsedagsmiddag kanske man ska kalla det eftersom det bjöds på mat. Och gott var det också! Var mycket trevligt, dock känner jag mig rätt sliten idag, inte för jag drack så mycket vin utan snarare för att det inte blev så mycket sömn skulle jag tro.

En lite kuslig sak hände när vi gick hem. Vid järnvägsövergången hade någon lämnat en cykel olåst. Det i sig är väl kanske inte helt anmärkningsvärt eftersom detta är en väldigt cyklande stad. Det kusliga var att lyset var på. Normalt sett lämnar väl inte folk sin cykel med lyset på vid en järnvägsövergång? Vi började spekulera i om det var någon som hade planerat att avsluta sitt liv genom att bli överkörd av tåget. Först gick vi och ropade, det kunde ju vara så att det var någon som var kissnödig och bara krupit in under en buske för att uträtta sina behov. Då vi inte fick något svar ringde vi SOS-alarm som kopplade samtalet vidare till polisen. Polisen var mycket trevlig och skickade en bil. När farbrorpolisen kom tog de våra uppgifter och sa att det var bra att vi hade ringt och de skulle skicka efter en hundförare. Vi hade vår vovve med oss men hon är inte alls vidare bra på att söka personer, hon är faktiskt egentligen inte vidare bra på att söka alls. Dessutom vill jag inte ha lilltjejen (hunden) springandes på ett järnvägsspår mitt i natten.

Fick intyg från Opticare att lämna vidare till körkortsmänniskorna om att min syn nu är fullgod och att jag nu får köra bil utan linser eller glasögon. HURRA! Helt sjukt underbart att jag ser bra utan korrigering! (Dessutom ser jag faktiskt lite bättre än vad som betraktas som normalt.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback