Pride - inlägg 1

Men vilken helg det har varit! I fredags var jag ledig, pysslade hemma och var ute och sprang (vilket resulterade i ett mycket ont knä) och sedan på kvällen fick vi besök. Kvällen avrundades vid 03:30 så jag var lite trött i lördags.

Lördagen inleddes med katastrof. Vi hade planerat att titta på prideparaden som skulle tåga genom Stockholm men först passade vi på att äta lite lunch. Thaimat som var mycket god, tyvärr råkade lite av den hamna på min skjorta! Typiskt! Försökte gnugga bort thaimatstänken med lite papper och vatten men det gick inte så bra. Istället fick jag gå och köpa en tröja, först köpte jag en pikétröja som jag tog på mig, men eftersom det var lite svalt så fick jag gå tillbaka till affären och köpa en långarmad tröja att ha ovanpå. Tjejen i affären såg först lite förvånad ut när jag bara en liten stund efter att jag handlat den första tröjan kom tillbaka med den på mig för att köpa en ytterligre. Jag kände mig nödgad att förklara hela thaimatkatastrofen. Hon såg mycket förstående ut vilket kändes fint. Blev dock en ganska dyr lunch om man inkluderar klädinköpen.


Thaimat


Nödlösning 1


Nödlösning 2


Vikten av att vara koordinerad

Finns det något viktigare än att vara koordinerad och då i synnerhet att vara färgkoordinerad? Nä...klart det inte gör!

Copyright Samuel
Jag gillar verkligen färgen grön, men av någon anledning blev inte färgerna så bra på bilden dock.


Fin middag bokad och en mixer köpt

Eftersom jag snart fyller år (hurra för mig!) tänkte vi boka bord på den tvåstjärniga restaurangen Louis XV i Monaco för att liksom fira lite. Tyvärr insåg vi att de hade sjuka klädkrav. Jag sätter inte på mig kavaj och slips för att gå ut och äta om det är över 30 grader varmt ute. Dessutom har maken ingen kavaj här nere just nu.

 

Istället bokade vi bord på det något mindre ”fina” matstället på Negresco som tydligen bara har en stjärna. Jag upplevde mig dock tvungen att gå hem innan och byta om till ett par något mer välartade shorts innan vi gick och bokade, de jag hade innan var lite väl mycket beach. Jag ansåg att jag antagligen skulle skämmas väldigt mycket om jag traskade in där i mina badkläder så jag bytte alltså innan. (Värt att nämna är att jag inte haft ett par långbyxor på mig på drygt två veckor!) Så för att förtydliga, nej, jag gick inte in där i mina strandshorts, jag bytte om innan. Innan bytte jag om alltså. Ni fattade att jag bytte om innan väl?

 

Idag har vi köpt en mixer, här ska det blandas drinkar. Håll i hatten!

 


Shopping, mullvad, folk från Östeuropa och simning

Igår ägnade vi förmiddagen åt shopping. De onda bankerna hade äntligen ombesörjt så våra engelska pengar hittat hem. Inte för att det egentligen var avgörande för shoppingen, den hade vi nog gjort ändå. Shoppade ett litet skåp och en lampa att ställa ovanpå skåpet. Skåpet är självklart vitt (liksom färgen på våra övriga möbler här). Lampan är inte vit, hade tänkt måla den vit men när vi kom hem och satt allt på plats insåg jag att den håller ungefär samma färg som gardinerna så jag tror jag låter den vara så. Jag skulle nog kalla färgen för mullvad men jag vet att det finns många som inte tycker att det är en färg utan ett djur. Jag kan hålla med om att det är ett djur men enligt min enkla mening är det också en beskrivning av en brungrå färg.

På eftermiddagen låg vi på stranden. För andra gången på två dagar kom det människor från Östeuropa och lade sig för nära oss. Jag säger inte att alla människor från östra Europa har problem med att avgöra hur nära andra människor man faktiskt kan vara utan att störa men nu har det hänt två gånger på lika många dagar. Om det fortsätter har vi ett spännande fenomen att nysta i.

 

Jag simmade runt en hel pir. Efter att jag kom upp var jag så stolt, förklarade för maken att jag måste simmat minst en kilometer. Maken menade att jag kanske simmat 50 meter men han lät mig ändå vara stolt över min prestation. Nu i efterhand kan jag kanske hålla med om att det nog var närmare 50 meter än en kilometer men för mig som är en riktigt dålig simmare tycker jag ändå att det var ganska bra gjort. Det känns fint att kunna vara stolt över sina prestationer hur betydelselösa och patetiska de än må vara.


Vågmästare – not moi

Förra sommaren var det riktigt roliga vågor här nere en dag, dessa har lyst med sin frånvaro denna sommaren. Jag gillar när det är stora vågor. Vågor som kan vända en uppochner. I Karibien har jag vid några tillfällen träffat på vågor av den karaktären, det är skoj! Dock är det ju trevligt om det är sandbotten om man ska tumlas runt av vågorna. Här är det inte sandbotten så egentligen kanske jag ska vara glad för att vågorna är snällare här.

 

Igår köpte vi en våg. Det var väl egentligen inte så att vi absolut upplevde att vi behövde väga oss just igår. Vi tänkte att det kunde vara bra med en våg att väga sitt bagage på så man har koll på hur många kilo väskorna faktiskt väger. Jobbigt att komma till flygplatsen och inse att väskorna väger mer än vad de får. Jag vet inte alls vad det kostar här att flyga med övervikt. En gång för länge sedan hände just detta oss i Tunisien. Vi kom till flygplatsen och hade tydligen shoppat lite väl mycket. Det hela slutade med att vi klädde på oss alla kläder och på så vis slapp betala en hutlös summa pengar för övervikten. Att checka in med två par jeans, ett antal tröjor och två kepsar på sig när det är 40 grader varmt ute är inte så trevligt kan jag nu i efterhand vittna om.

 

När vi kom hem med vår nya våg tog det en bra stund innan vi faktiskt fick den att fungera. Att två akademiker inte lyckas få en simpel våg att fungera är kanske lite oroväckande... När vi slutligen lyckades få den att fungera så kunde jag inte låta bli att ställa mig på den. Ve och fasa, jag hade inte gått ner i vikt alls! Hallå?! Vi som varit ute och sprungit säkert fem gånger sedan vi kom hit och allt. Jag vägde ungefär som när jag lämnade Sverige i slutet av februari. Fylld av vemod satte vi oss vid vårt lilla bord och bantade i säkert tio minuter. Sedan insåg vi hur sjukt trist det var och plockade fram ost och kex som vi gladeligen sköljde ner med sangria. Detta ska ju vara The Good Life, fungerar inte att banta just när man befinner sig i det goda livet. Bantningen får vänta tills vi är tillbaka i vardagen igen. Jag ska inte väga mig mer, inte idag iaf.


Björnbär

Copyright Samuel
Björnbär (tror jag), London 2009

Det finns en låt som börjar med raderna:

"Wise men say only fools rush in but I cant help falling in love with you..."

Jag tror att den stråfen gäller mig och Blackberry-telefonen. Det har under min tid här i London liksom långsamt vuxit fram ett ha-begär! Jag vet att jag är en fool som rushar in men jag kan inte hjälpa att jag blivit så förtjust i den. Tänk att kunna blogga och twittra on-the-go så att säga, fantastisk tanke! Och vi ska inte börja tala om hur jag skulle kunna ägna mig åt day trading...

Skor, underbara underbara skor!

Idag var första dagen på mitt nya jobb. Det var en intressant dag, dock fungerade inte så mycket men ja, vad kan man förvänta sig av ett av Europas sista U-länder (UK)?!  

Igår efter vår trevliga dag med våra vänner så shoppade vi skor. Två åt mig och två åt maken. Nedan finns en bild på mina skor som jag köpte, de som är lite åt det blå hållet tänker jag ha i Nice och se väldigt sommaraktig ut. Åh vad jag saknar Nice...underbara fantastiska Nice.

Copyright Samuel

IKEA-påsar

Ni vet de där blå IKEA-påsarna som väldigt många människor med tvättstuga i källaren har för att bära tvätten i? Jo, en sådan påse köpte jag på IKEA när vi var där under förra veckan. Men denna påse är mycket mindre och mer lämplig att bära mat i. Jag hade med mig den påsen idag när jag skulle handla mat. Påsarna här är gratis men av mycket bristfällig kvalitet och det kändes bra att göra en liten insats för miljön, dessutom var min nya IKEA-påse avesvärt mycket trevligare för händerna att bära tunga saker i.

IKEA-shopping i London

Min tillvaro är räddad, det gick att "låna" lite nätverk av någon annan i huset, jag är så evigt tacksam till den eller de som är givmilda nog att faktiskt låna mig lite bandbredd (även om de kanske inte riktigt vet om det...).


Det är märkligt men det finns nog en passande
sång/låt till precis varje tillfälle i tillvaron. Dagens låt får man vända lite på för att den ska passa, men det gör inget. Idag var vi på IKEA och handlade följande: Papperskorg (kök), diskställ, värmeljus (doft 30 st) (vanliga 100 st), påslakan, lakan, örngott (4st), kudde, diskborste, toaborste, iskubsbricka, värmeljusstakar (4 st), klädroller, badhandduk ( 2 st), handduk (2 st), kökshandduk (4st), rödvinsglas (6 st) och servetter. Att vara på IKEA är som att vara hemma ungefär. Om jag skulle få grav hemlängtan vet jag just vart jag ska åka, till IKEA. De hade dessutom en sektion med svenska livsmedelsprodukter (exempel på saker som fanns där: sill, dillchips, nyposoppa, knäckebröd etc).


Idag lämnade vi vårt hotell för att flytta in i lägenheten, känns faktiskt riktigt bra.


"You can take a Swede out of Sweden but you can't take IKEA out of a Swede"


Strumpshopping i London

Eftermiddagen igår ägnade jag åt att gå, långt långt långt... Hade så sjukt ont i fötterna när jag kom hem. Att sätta fashion före function kan verkligen utsätta fötterna för smärta. Hade planerat att köpa nya strumpor efter som jag inte riktigt hade lust att tvätta. När det gäller strumpor så anser jag att det inte finns någon mening med att lägga några större summor pengar på plagg av den karaktären. När det gäller andra plagg så är jag inte riktigt av samma uppfattning. Min plan var alltså att hitta strumpor till ett lite lägre pris än dyrt. Det var ingen lätt uppgift. Jag avbröt mitt sökande när maken ringde, då stod jag utanför Prada (som ligger ungefär mittemot Chanel). Vi möttes upp vid Piccadilly Circus och ungefär där råkade jag dessutom hitta strumporna jag sökte.