Shopping, mullvad, folk från Östeuropa och simning
Igår ägnade vi förmiddagen åt shopping. De onda bankerna hade äntligen ombesörjt så våra engelska pengar hittat hem. Inte för att det egentligen var avgörande för shoppingen, den hade vi nog gjort ändå. Shoppade ett litet skåp och en lampa att ställa ovanpå skåpet. Skåpet är självklart vitt (liksom färgen på våra övriga möbler här). Lampan är inte vit, hade tänkt måla den vit men när vi kom hem och satt allt på plats insåg jag att den håller ungefär samma färg som gardinerna så jag tror jag låter den vara så. Jag skulle nog kalla färgen för mullvad men jag vet att det finns många som inte tycker att det är en färg utan ett djur. Jag kan hålla med om att det är ett djur men enligt min enkla mening är det också en beskrivning av en brungrå färg.
På eftermiddagen låg vi på stranden. För andra gången på två dagar kom det människor från Östeuropa och lade sig för nära oss. Jag säger inte att alla människor från östra Europa har problem med att avgöra hur nära andra människor man faktiskt kan vara utan att störa men nu har det hänt två gånger på lika många dagar. Om det fortsätter har vi ett spännande fenomen att nysta i.
Jag simmade runt en hel pir. Efter att jag kom upp var jag så stolt, förklarade för maken att jag måste simmat minst en kilometer. Maken menade att jag kanske simmat 50 meter men han lät mig ändå vara stolt över min prestation. Nu i efterhand kan jag kanske hålla med om att det nog var närmare 50 meter än en kilometer men för mig som är en riktigt dålig simmare tycker jag ändå att det var ganska bra gjort. Det känns fint att kunna vara stolt över sina prestationer hur betydelselösa och patetiska de än må vara.