Gott nytt år!

Ännu ett år har passerat. När jag tänker tillbaka på året som gått har jag nästan svårt att minnas allt som har hänt. Om jag ska lyfta fram några saker som hänt detta år kan jag ju börja med vår fantastiska semester på Martinique. I januari var vi där i två veckor och hade det helt underbart! Längtar tillbaka... Som tur är har vi nu bokat en resa till Guadeloupe (som ligger i krokarna) så även näsa år kommer att innehålla en tur åt det hållet.
 
Halva året bodde vi i London. Det var en märklig period i mitt liv. Jag har aldrig bott utomlands tidigare. Visst vi har en lägenhet i utlandet men där semestrar vi bara, att bo i utlandet är inte samma sak. London...jag vet inte vad jag ska säga, ibland saknar jag verkligen staden, jobbet och allt men samtidigt känns det riktigt skönt att vara hemma. Eftersom hunden inte var med så var det liksom alltid en del av livet som saknades, en stor del! Att få komma hem och återförenas med henne var underbart! Jag hade verkligen saknat henne massor.
 
Innan vi kom tillbaka till Sverige var vi ett par veckor "hemma" i Nice. Jag passade på att fylla 30 år. Jag hade tänkt att fylla 30 skulle kunna vara aningens ångestladdat men maken hade fixat en sådan fantastisk födelsedag så det var bara 100% glädje! Maken hade dessutom köpt en Rolex åt mig (och inte vilket som helst, utan den jag trånat efter så länge), fullkomlig total fantastisk lycka!!!
 
Att efter att ha knegat i London komma tillbaka och jobba i Sverige var en omställning. Det finns många bra saker med att jobba här men när man tänker tillbaka på jobbet där borta inser man att det faktiskt fanns många bra saker med det jobbet också, eller egentligen kanske inte så många bra saker utan snarare en - lönen.
 
Nästa år kommer att inledas med en semesterresa och efter det kommer vi fokusera på bygga, fixa, renovera och stöka i vår nya våning som vi flyttar in i till våren. Ska bli riktigt roligt och säkert ganska jobbigt också...
 
Nu ska vi laga mat, städa och duka inför nyårsfirandet som sker om några timmar. Tillbaka nästa år!
 
Gott nytt år och god fortsättning kära bloggläsare!

GOD JUL!

Som ni kanske noterat har bloggen lite julledigt. Vi är tillbaka nästa vecka. Bjuder på lite bilder på årets gran som just nu bor i vårt vardagsrum.




En idiotgubbe och en räddande ängel

 
Igår var dagen då jag förlorade min tilltro till mänskligheten...och sedan fick den tillbaka.
 
Efter att ha avslutat min arbetsdag tog jag bilen och åkte och handlade. Allt gick bra och jag hittade nästan allt jag planerat att köpa. Efter att ha packat in all mat i bilen satte jag mig bakom ratten för att köra hem. Klick, klick, klick...eh?! Vad var nu detta? Det ska låta brrrrum! Bilen vägrade att starta. Suck! Vad skulle jag göra nu? Steg nummer ett var att ringa till pappa. Sagt och gjort. Han konstaterade vad jag misstänkte - att batteriet var svagt. Steg två var att försöka hitta någon som kunde hjälpa mig att få igång bilen. Problemet var att jag stod i en vanlig parkeringsficka och kunde inte komma därifrån, det stod ju bilar bredvid och framför så det var ju inte så lätt för någon annan att bara rulla in för att rädda mig. Som tur var kom en gubbe som hade bilen snett mittemot. Jag stegade fram och bad om ursäkt för att jag störde och frågade så vänligt jag bara kunde (och jag kan vara rätt vänlig om jag bara vill) om han skulle kunna tänka sig att hjälpa mig lite. Gubbidioten tittade då på klockan och konstaterade att han inte hade tid. Så han traskade in i matvarubutiken för att köpa mat. Vad är det för en typ som inte hjälper någon som ber om hjälp?! Hur kan man vara så totalt egocentrisk? Jag kan förstå om han inte hade tid om det var så att han blödde från ett stort köttsår i benet eller om han hade en fru som höll på att föda barn i baksätet. Men det var inte så, han skulle handla mat. Usch vad ledsen jag blev! Karma will come back and bite him in the ass!
 
Medan jag satt och deppade i bilen så kom de som hade bilen mittemot och bara liksom hoppade in och åkte iväg, jag var för långsam för att hinna be dem om hjälp.
 
Satt ytterligare en stund och funderade på vad jag skulle göra. En tanke skulle ju vara att ta en taxi hem med maten och låta bilen stå, det var ju inte så att jag skulle behöva vara orolig för att den skulle bli stulen, den gick ju inte att köra.
 
Efter en stund (och nu var jag riktigt kall, ledsen och väldigt hungrig) kom det en bil och ställde sig framför mig. Jag hoppade ur och frågade om han kunde hjälpa mig. Han var inte så bra på svenska men jag förstod att han inte hade några startkablar men om jag hade så skulle han hjälpa mig. Jag hade startkablar och bilen startade efter några försök. Jag tackade så innerligt och uppriktigt jag bara kunde, tre gånger tackade jag honom. Denna farbror kommer för mig alltid vara parkeringshjälten och jag kommer alltid vara honom evigt tacksam.
=

Samuelknuten

Trots att jag har ganska mycket i huvuet (ny våning, julen etc) så har jag ändå haft tid att uppfinna Samuelknuten. När det är så många minusgrader som det är nu är det viktigt att bära halsduk så inte halsen blir kall. De av er som inte har så mycket hals (och det är ok det också, man måste inte ha en hals) kan sluta läsa nu eftersom ni troligtvis inte behöver bära halsduk. Ni övriga kan nu ta fram en halsduk och se om ni lyckas följa instruktionerna.

1. Tag en lång halsduk med fransar i början och slutet och vik den tredubbel på längden.

2. Lägg den om halsen så att det hänger ner en del med fransar och en öggla på varje sida.

3. Dra i fransdelarna så de blir längre och ögglorna blir mindre.

4. Trä igenom fransdel och öggla på höger sida genom ögglan på vänster sida.

5. Trä vänstra fransdelen genom höger öggla.

6. Gå ut i kylan och njut av vetskapen att du nu är helt "rätt" och rusktigt snygg i den nya Samuelknuten!

Man behöver inte ha en halsduk med fransar men det blev enklare att hålla reda på alla delar i beskrivningen på detta vis.

Den som lägger upp en bild på en korrekt Samuelknut på sin blogg och lämnar en länk dit nedan vinner en kaffekaka!

Gladfeta människor och stressad Samuel

För en tid sedan stod jag i en hiss i ett stort varuhus. Jag brukar nästan aldrig åka hiss, dels för att jag tror på att gå och dels för att jag tror att risken att fastna i en hiss är större än att fastna i en trappa. Denna gång tog jag hissen för att det faktiskt inte var möjligt för mig att ta mig ned för trappan (varför kanske någon undrar - då jag jag meddel att jag inte kan berätta om det och åberopa julklausulen, dvs eftersom det är snart är jul är det tillåtet att ha små hemligheter).
 
Men nu stod jag i hissen och väntade på att få åka ner. In kommer två något äldre personer med tämligen stora kroppshyddor. Om man har stor kroppshydda är det kanske trevligare att åka hiss än att gå i trappor, samtidigt vore det kanske nyttigt att gå eftersom man kan betrakta det som motion. Dessa två personer av större format tittade på en skylt i hissen och skrattade. Tanten läste högt "Hiss för max 16 personer". Jag vet inte om det roliga i deras värld var att det under inga omständigheter ens hade varit fysikaliskt möjligt att få in 16 personer med deras volym i hissen eller om det var just att de tycker att ordet sexton var roligt. Men roligt hade de. Det är fint när människor har roligt! Glada människor är ofta bra människor.
 
Jag är ofta en aningens negativ person, men det är något jag jobbar med att försöka förändra. Just nu är jag sjukt stressad eftersom jag har ungefär 28 saker i huvudet som jag försöker få rätsida på. Här kommer en liten lista över några av sakerna som stressar mig just nu: vår nya våning och allt som måste fixas (banksaker, renoveringssaker, flyttsaker, säljanuvarandelägenhetensaker etc), semesterresan, julklappar, New York, mat, julgran och sömn. Om man tittar noga ser man att det faktiskt mest är väldigt trevliga saker, att trevliga saker kan vara stressande är irriterande. Trevliga saker ska vara just trevliga...men eftersom jag tenderar att vara lite negativ ibland så kan även trevliga saker vara stressande. Nu ska jag ta ett djupt andetag och börja leta efter bankpapper.

Over and out!
 
Ps. Underbart och irriterande med all snö.

Uppdatering

Det har inte duggat tätt med uppdateringar den senaste tiden. Har varit väldigt mycket annat. Vi har exempelvis köpt en stor våning att flytta in i under våren. Ska blir trevligt. Vidare funderar vi även på att resa, hade nästan helt beslutat oss för det men så köpte vi våningen och nu är det hela uppe i luften och svävar, tänk om resan infaller när vi borde sälja vårt nuvarande boende? Sen är det snart jul och klappar ska handlas vilket är ungefär lika roligt som knepigt. Idag är det luciafirande, jag gick upp klockan åtta och städade lite. Sedan åkte vi runt och tittade på kök. Vi tittar på kök eftersom vi måste, verkligen måste (!), göra om i köket i våningen och detta helst innan vi flyttar in. Efter detta tog vi en liten vilostund på soffan. På kvällen har jag bakat och maken har gjort klart vår andra skinka, denna gång blev det inte färdigkokt skinka.
 
Det finns många saker med julen jag gillar, en av mina favvosaker med julen är min mormors kaffekakor. Jag har vid några tillfällen försökt att baka egna och de brukar bli goda, dock blir de aldrig lika goda som min mormors kaffekakor. Nedan kommer en bild på en kaka som min mamma bakat tidigare, det är en chokladkaka med rödbetor, konstigt - ja, gott - ja faktiskt.


Stöld!

Oj, vänta lite nu...borde jag lämnat in dagens fynd till polisen? Har jag just stulit något som tillhör någon annan? Kära värld! Förlåt!
 
Nu gör vi så här, jag läser snabbt klart och sedan lägger jag tillbaka den på gatan (för jag orkar inte gå till polien). Då kan man ju inte anklaga mig för att ha stulit något, då har jag bara lånat...

Som ett tecken från ovan

Jag plockar i princip aldrig upp saker från marken, jag tycker det är snuskigt, jag gillar inte ens begagnade saker för jag tycker det är läskigt (om man bortser från lägenheter).
 
Imorse var en undantagsmorgon. När jag traskade till jobbet noterade jag ett litet häfte på marken, först gick jag bara förbi som de flesta andra som ser skräp som ligger på marken hade gjort, sedan tänkte jag till, jag tänkte "vänta lite nu, stod det inte Guadeloupe på det som låg på marken?". Jag vände och gick tillbaka och tittade lite mer noga och döm om min förvåning när det faktiskt stod just det på "skräpet". Vad som låg framför mig var ett litet häfte om just denna tropiska ö (egentligen fem öar). Nu är det ju inte konstigt att man hittar just en sådan sak...eller det är det kanske visst, men det konstiga är att vi just i dagarna beslutat oss för att vi tänker åka till just Guadeloupe i början av nästa år.
 
Att detta häfte låg där kan ju inte annat betraktas som ett tecken, ett tecken som inte ens jag kunde ignorera trots att jag ogillar att plocka upp saker från marken. Nu ska jag sätta på mig handskar (för jag vill ju inte ha gatusmuts på händerna) och läsa om Guadeloupe.