Konsert
Igår var vi på någonsorts körkonsert. Det var olika körer som sjöng olika sånger. Många av körerna var faktiskt riktigt dåliga. Men jag antar att det för många kanske inte är just för att man vill sjunga fint som man är med i en kör, en kör handlar nog för många om så mycket mer. Gemenskap exempelvis och att ha roligt. En fin låt som sjöngs var "När du ler" [en Viba Femba-låt], den skulle passa så bra på en namngivningscermoni eller ett dop. En annan riktigt bra låt var [länk kommer här:] Baba Yetu (som dessutom framfördes riktigt bra, många körer sög, men den kören som framförde den låten var riktigt vass!). Tydligen är det Christopher Tin som gjort den och om jag fattat saken rätt är den till någon sorts dataspel som heter Civilization VI (som säkert ungefär alla utom jag vet vad det är för något, men eftersom jag är ganska totalt ointresserad av dataspel så gör det mig inget, låten är kul iaf!).
Kläder
Håller på att fixa med tvätten. I vårt hus har vi torkrum. Det tycks alltid vara någon som glömt kvar något plagg där. Jag har lite svårt att förstå hur det kan bli så. Hur kan man glömma just ett plagg? Det är väl få som tvättar bara ett plagg? Om man nu har tvättat bara ett plagg då borde man väl inte missa att ta upp det till sin lägenhet när det väl är torrt. För om man tvättar bara ett plagg är det väl något man tänkt att ha inom en ganska brådskande framtid? Om man tvättat flera plagg är det väl konstigt om man tagit upp alla utom ett? Det sista man gör innan man lämnar torkrummet borde ju vara att se efter så man inte missat något. I ett rum som egentligen är tomt (om man bortser från linor, ställningar och de där torkfläktarna) är det ju mycket lätt att se om man glömt kvar något plagg. Om det nu skulle vara så att alla saker man tvättat har torkat klart utom just ett så skulle jag antingen lämnar kvar alla kläder där nere eller mer troligt ta upp allt och låta det sista lite fuktiga torka färdigt i lägenheten.
Jag tycker iaf att det är lite märkligt att folk glömmer kvar tvätt där nere. Iofs jag har aldrig sett något fint som varit kvarglömt, det kanske är så att folk medvetet lämnar kläder där för att de inte orkar göra sig av med dem. Det skulle ju kunna vara en trolig förklaring...om det inte vore för att kläderna faktiskt är tvättade. Vem orkar tvätta kläder som man ändå ska göra sig av med? Eller klart man tvättar kläderna om man tänkt skicka dessa till något u-land. Men eftersom tvättinrättningen i vårt hus inte är ett u-land så förstår jag faktiskt inte varför kläderna är kvar där!
Jag tycker iaf att det är lite märkligt att folk glömmer kvar tvätt där nere. Iofs jag har aldrig sett något fint som varit kvarglömt, det kanske är så att folk medvetet lämnar kläder där för att de inte orkar göra sig av med dem. Det skulle ju kunna vara en trolig förklaring...om det inte vore för att kläderna faktiskt är tvättade. Vem orkar tvätta kläder som man ändå ska göra sig av med? Eller klart man tvättar kläderna om man tänkt skicka dessa till något u-land. Men eftersom tvättinrättningen i vårt hus inte är ett u-land så förstår jag faktiskt inte varför kläderna är kvar där!
Väska för 65 000 kr
Läste idag på morgonen i DN om en tant som hade en massa dyra kläder, dyra skor och dyra väskor, en väska som nämndes kostade 65 000 kr. Jag tycker faktiskt inte att det är ok att lägga så mycket pengar på en väska. Visst, jag kanske också har lagt pengar på saker som inte är helt nödvändiga men inte sextiofemtusenkronor. Det är helt sjukt! Tänk vad många svältande barn tanten kunde mättat för de pengarna. Tänk var mycket mediciner fattiga människor på andra delar av jorden kunde fått för de pengarna. Tänk alla liv hon kunde räddat om hon hade lagt pengarna på något bättre än den där väskan! Jag skulle inte kunna gå runt och bära på en väska för så mycket pengar, det skulle kännas som att bära runt på massor med männsikors liv.
Men sen ska jag väl vara den första att säga att jag inte är den som tänker mest på mina medmänniskor, jag köper saker (nu senast ett par skor som jag gillar, inga speciella eller väldigt dyra, men visst - jag skulle säkert kunnat mätta en hungrig familj istället för att köpa skorna). Men hallå?! 65 000 för en väska?! SJUKT!
Men sen ska jag väl vara den första att säga att jag inte är den som tänker mest på mina medmänniskor, jag köper saker (nu senast ett par skor som jag gillar, inga speciella eller väldigt dyra, men visst - jag skulle säkert kunnat mätta en hungrig familj istället för att köpa skorna). Men hallå?! 65 000 för en väska?! SJUKT!
Saker
Varför ska allt ske på samma gång? Först händer inget, sedan händer inget och efter ett tag händer fortfarande inget, sen lite senare så händer inget och plötsligt händer allt. Här följer en lista med saker som sker, ska ske och pågår. Vissa av sakerna på listan är verkligen roliga och jag ser fram emot dem massor, andra är mindre roliga och så är det ett fåtal som faktiskt är helt skittrista!
Jobbar heltid (drygt).
Läser en kurs på universitetet (en av de där kurserna som faktiskt kräver att man pluggar och är där, inte en sådan där slapparkurs som jag vet att många går...).
Går en franskakurs (som egentligen kanske inte kräver så mycket studier, men ska man få någon valuta för sina pengar bör man ju kanske plugga lite för att det inte ska vara bortkastat).
Sitter i valberedningen till en bostadsrättsförening där massor med folk har slutat i styrelsen och ingen ny vill vara med.
Inbjuden till namngivningscermoni för vårt fadderbarn.
Inbjuden till disputationsfest.
Inbjuden till födelsedagsfest för min syster.
Inbjuden till dop för vårt gudbarn.
Inbjuden till födelsedagsfirande för mormor.
Inbjuden till bröllop.
Har börjat klura på årets julkort.
Och sedan är det alla de där vardagssakerna som man ska göra, som att se till att hunden mår bra och är lycklig, hålla fint i vårt hem, sköta bokningen av vårt hem på rivieran så att de som ska låna just det hemmet inte krockar med varandra, tvätta, handla mat och hinna njuta av att inte göra något alls - vilket kan vara svårt samt träffa folk jag faktiskt inte träffat på länge och verkligen saknar!
Jobbar heltid (drygt).
Läser en kurs på universitetet (en av de där kurserna som faktiskt kräver att man pluggar och är där, inte en sådan där slapparkurs som jag vet att många går...).
Går en franskakurs (som egentligen kanske inte kräver så mycket studier, men ska man få någon valuta för sina pengar bör man ju kanske plugga lite för att det inte ska vara bortkastat).
Sitter i valberedningen till en bostadsrättsförening där massor med folk har slutat i styrelsen och ingen ny vill vara med.
Inbjuden till namngivningscermoni för vårt fadderbarn.
Inbjuden till disputationsfest.
Inbjuden till födelsedagsfest för min syster.
Inbjuden till dop för vårt gudbarn.
Inbjuden till födelsedagsfirande för mormor.
Inbjuden till bröllop.
Har börjat klura på årets julkort.
Och sedan är det alla de där vardagssakerna som man ska göra, som att se till att hunden mår bra och är lycklig, hålla fint i vårt hem, sköta bokningen av vårt hem på rivieran så att de som ska låna just det hemmet inte krockar med varandra, tvätta, handla mat och hinna njuta av att inte göra något alls - vilket kan vara svårt samt träffa folk jag faktiskt inte träffat på länge och verkligen saknar!
Moppe
En tanke slog mig tidigare i veckan. Jag tror inte att jag känner någon som fick en moppe när de var yngre och sedan skaffade sig en akademisk utbildning. Jag tar tacksamt emot information om det skulle vara så att någon där ute fick en moppe när de fyllde 15 och sedan skaffade sig en akademisk utbildning. Om det skulle visa sig att det finns ett signifikant samband här är detta något att utreda vidare!
Vi har fått barn!
Vi har blivit välsignade med ett fadderbarn, en liten bedårande tjej som föddes i december. Föräldrarna är vänner till oss och vi är naturligtvis otroligt stolta och hedrade över att fått det fina hedersuppdraget att vara faddrar. Som om inte redan lyckan var total, nu ska vi dessutom bli gudföräldrar åt en liten underbart fantastisk kille som föddes i oktober. Det är så otroligt hedrande och man blir ju lycklig och glad ända in till mitten av kroppen!
Semester
Nu har det varit dött här länge. Har helt enkelt inte haft tid. Men så igår fick jag ett sms som vänligt men bestämt påpekade att jag inte uppdaterat bloggen på evigheter så nu ska jag ta tag i den det hela.
Påsken spenderasde på i vår lägenhet på underbara rivieran, allt var underbart bortsett från vissa saker.
1) Det som skulle blivit vår första natt där nere för denna gång blev istället en natt på ett sunkigt hotell i Frankfurt.
2) Det som skulle blivit vår första middag där nere blev istället en superäcklig tysk måltid.
3) På vårt hus, som ligger inom vad som kallas för något i stil med "Den gyllene rektangeln", var porten trasig. En hemlös tant hade flyttat in och lagt sig till rätta i vårt trapphus. Dessutom hade hon smulat ner efter att ha ätit kex och så hade hon fimpat på golvet. Denna tant slängde vi ut två gånger. Hoppas att hon fattade vinken. Egentligen är det sorgligt. Hon har inget. Jag har mycket. Jag slänger ut henne...inte så mycket Robin Hood över mig direkt. Men samtidigt, hade hon uppfört sig något mer välartat och frågat om det var ok att hon spenderade natten där så hade vår behandling av ärendet troligtvis varit något mer ödmjukt. Nu skrek hon och gormade istället.
Om man bortser från detta så var semestern/resan hem helt underbar!
Påsken spenderasde på i vår lägenhet på underbara rivieran, allt var underbart bortsett från vissa saker.
1) Det som skulle blivit vår första natt där nere för denna gång blev istället en natt på ett sunkigt hotell i Frankfurt.
2) Det som skulle blivit vår första middag där nere blev istället en superäcklig tysk måltid.
3) På vårt hus, som ligger inom vad som kallas för något i stil med "Den gyllene rektangeln", var porten trasig. En hemlös tant hade flyttat in och lagt sig till rätta i vårt trapphus. Dessutom hade hon smulat ner efter att ha ätit kex och så hade hon fimpat på golvet. Denna tant slängde vi ut två gånger. Hoppas att hon fattade vinken. Egentligen är det sorgligt. Hon har inget. Jag har mycket. Jag slänger ut henne...inte så mycket Robin Hood över mig direkt. Men samtidigt, hade hon uppfört sig något mer välartat och frågat om det var ok att hon spenderade natten där så hade vår behandling av ärendet troligtvis varit något mer ödmjukt. Nu skrek hon och gormade istället.
Om man bortser från detta så var semestern/resan hem helt underbar!