Små bitar ur min vardag

1.Min cykel bor nattetid i närheten av en buske, busken bär just nu suspekta bär. Dessa bär tycker tydligen fåglar om. Fåglar som äter bär från buskar bajsar. Nästan varje morgon när jag ska cykla till mitt arbete tyngs mitt sinne och mitt humör grumlas av ständig fågelskit på min sadel.

2.Jag har ett sådant lås som sitter vid bakhjulet och består av en pinne man sticker genom hjulet för att inget patrask ska kunna fara iväg med min cykel. Hur kommer det sig att reflexerna som jag tror att man måste ha allt som oftast hamnar just där den där låspinnen vill passera? Mycket irriterande.

3.Varför har jag inget sadelskydd eller någon påse att trä över sadeln eller något papper att torka sadeln med? Varje gång det regnat (vilket tyvärr varit ofta denna sommar) ser jag mig nödgad att cykla i en stående position. Iofs säkert en bra träningsform men kanske inte riktigt vad man önskar på morgonen när man ska till jobbet?

4.Varför köper inte feta människor större cykelsadlar? Det finns få saker som ser så fåniga och groteska ut som när en riktigt fet individ sitter på en liten sportig cykelsadel. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om sadeln, det ser ju ut som den ska försvinna mellan de gigantiska skinkorna. Dessutom är det ju lite synd om den tjocka typens rumpa, tänk om sadeln försvinner in där bland stjärtvävnaden och inte hittar ut... Hemska tanke! Jag tycker det är underbart att feta personer använder cykeln som transportmedel men nog måste det finnas cykelsadlar som är anpassade även för de med större rumpmått?!

I fredags var det fest! Firade med champagne, vin, piña colada, vegansk paella och glass med jordgubbar.

I lördags var vi på annat födelsedagsfirande, denna gång på en ö. Vädret var väl kanske inte riktigt på vår sida och hunden spydde i bilen...

I söndags var jag flitig. Inledde med att tvätta ett par maskiner tvätt, sedan pluggade jag franska och efter det så satt jag och fnulade på mitt CV i några timmar. Fick lite sällskap i mitt cv:ande av hon som tidigare gick under namnet The Female Player no 1.

Vi har fått en tårta! Hurra!!! Snälla medmänniskor kom med den och lånade samtidigt min SATC-box. Väldigt trevligt att få tårta, helt underbart faktiskt och väldigt trevligt att få dela med sig av underbara SATC! Att få bidra med spridning (av helt laglig karaktär naturligtvis!!!) av den underbara serien känns fint! Vi passade även på att skicka med en flaska med nygjord piña colada, tyvärr blev den kanske inte riktigt perfekt men vi hade inte tid att smaka den ordentligt innan det var tid att lämna över den, Smakade lite av det som var kvar i mixern och insåg att det kanske skulle varit något mer sött i den.

Som ni inte vet (eftersom det inlägget inte postades på bloggen) så fick vi en tårta av våra überunderbara vänner, tillika föräldrar till fadderbarnet av hankön. För det första, näst efter att skapa världsfred så måste ge bort tårta vara en av de finaste handlingar man kan göra! Jag tror inte att det ens går att greppa hur vacker och fin handling det är att ge bort tårta! Tårtan var en mousskapelse med passionsfrukt...det verkligen vattnas i munnen när jag tänker på den. Under hela gårdagen ägnade jag en stor del av min tankeverksamhet åt att tänka på den där tårtan (som det då inte var så mycket kvar av) som stod i kylskåpet. Nu finns det bara lite lite kvar av den. Det är svårt och känns jobbigt. Ska jag (ok, kanske att maken också får lite om han är snabb) snåla och bara äta småbitar så den finns med oss längre tid eller ska jag förslusta mig och bara äta allt på en och samma gång och njuta maximalt? Svårt! Jag är så evigt tacksam för den där tårtan, den har skänkt mig så många stunder av lycka!

Hade ju en liten förfest i fredags, man skulle kunna tänka att det är konstigt att ha en förfest redan nu när själva huvudfesten kommer om en månad ungefär, men nä, det är inte det minsta konstigt! På den festen sjöng vi lite Singstar, alltid lika roligt! En av låtarna var den med Mr. Big - To be with you (tror jag den heter). I den låten skulle man plötsligt inte följa huvudmelodin utan köra lite lead singer freestyle sång typ. Iofs roligt men tämligen oväntat!  

Det där med vad man ska sjuga är väldigt klurigt. Som en flitig medsjungare är jag mycket bekant med problematiken. Att bara sjunga med i huvudmelodin är ju enklast men inte alls lika roligt. Att sjunga, ja vad det nu kan kallas när man sjunger lite över, under, bakom framför, annat etc...är ju roligare men det blir ju knasigt om man då ska sjunga bara det, dels för att man kan få vänta ganska långa stunder (ffa i början av låten) och dels för att det kan bli kanske svårt att känna ett sammanhang i låten.  

För egen del så brukar jag försöka mig på en kombo. Det är ett projekt som ibland kan kännas som en gigantisk omöjlighet, ibland går det verkligen inte och då är det mycket frustreande.  

Jag kan tänka mig att för vissa av er bloggläsare så var detta inlägg ungefär lika ointressant som obegripligt - men det beror bara på att ni inte är medsjungare!

För några dagar sedan började jag fnula med ett annat inlägg till bloggen, av någon anledning fick jag det aldrig färdigt...får se om det kommer senare. Blir ju lite märklig ordning iofs, men vem bryr sig egentligen?  

Igår när jag kom hem åt jag lite tårta och sedan gick jag och unden ut och lekte, vi hade jätteroligt och både hon och jag blev väldigt trötta. Egentligen hade jag tänkt att titta till det ena fadderbarnet men nja så blev det inte riktigt. Kom hem och orkade verkligen inte resa mig ur soffan, det gick helt enkelt inte. Tänkte att jag skulle se en film istället. Började titta, åt lite chips och sedan råkade jag nog somna, jag tror det iaf. Jag missade ungefär hela filmen så jag får se om jag får tid att se om den någon annan dag.  

Nu börjar verkligen avgasröret på vår bil se riktigt illa ut, de har hängt lite löst ett tag men nu börjar det verkligen närma sig en katastrof det där. Misstänker att det nog trillar loss väldigt snart. Hade planerat att jag skulle ringa och boka tid för att få det hela reparerat men självklart hade de semesterstängt. Typiskt!  

Ja, jag jobbar på som vanligt iaf, tur att det är någon som håller samhället flytande! 

Jag har en fråga. Varför finns det alltid så väldigt många ribbstolar i gymnastiksalar? Under hela min uppväxt när jag deltagit i både obligatoriska idrottsaktiviteter (skolidrott) och frivilliga har det alltid suttit massor med ribbstolar på alla väggar. Jag har aldrig varit med om att mer än en eller kanske två använts till något.

Vad kostar en ribbstol. Jag skulle ju gissa att de iaf kostar ett par hundralappar, kanske t.o.m en tusenlapp. Om man istället för att köpa in 25 till varje gymnastiksal köpte en eller två skulle man spara massor med pengar. Detta överskott skulle kunna användas till att köpa bättre böcker, se till att åldringarna fick bättre mat av hemtjänsten, laga hålet i gatan utanför vår grind där det alltid samlas vatten som skvätter högt och långt när bilarna kör förbi vilket gör att man alltid måste vara väldigt försiktig när det har regnat och man ska ut, eller så skulle man kunna sänka skatterna.

 I fredags var vi på middag och sedan ute på galej. När vi under småtimmarna vandrade hem upplevde vi viss hunger. Just då verkade det som en bra idé att köpa kebab. När vi kom hem upplevdes inte idén fullt lika lysande. Kebaben hamnade i kylskåpet och vi i sängen.  

Lördagen började ganska sent för vår del. Gick upp, tittade på tv, åt kebaben kall. Var inte alls gott egentligen men nja, hade jag köpt en så var det ju lika bra att äta den. På eftermiddagen sprang vi till tåget så svetten rann bara för att märka att tåget var försenat. Vi hade hunnit just lika bra om vi hade gått utan att svettas. Mina päron bjöd ut oss på restaurang för att tacka för att de fått låna vår lgh i Nice. Svärföräldrarna firar födelsedagar och var också medbjudna. Hade en väldigt trevlig kväll!  

På söndagen blev vi inbjudna (eller nja, vi kanske mer bjöd in oss) på samkväm som slutade med att vi gick ut och åt tillsammans. Trevligt!

Var och handlade lite mat efter jobbet. När jag kom till kassan och hade för avsikt att betala ägnade kassörskan inte mig någon uppmärksamhet alls. Istället var hon helt upptagen med att tala om för alla andra ica-människor att Gunilla trodde att hon började kl sex istället för kl fem så hon skulle ju bli sen, men hon skulle försöka komma så snart hon kunde. Ok, det kanske kan vara viktig information i en ica-människas liv, vad vet jag... Men HALLÅ?! Man bör vidyttra en artig hälsningsfras när det kommer en kund och vill betala. Den oartiga ica-tjejen sade bara 126 kronor utan att ens bemöda mig en enda blick. Detta otroligt oartiga beteende gjorde mig både förvånad och förnärmad! Jag replikerade hennes oartighet med min totala tystnad. Om hon inte har uppfostran nog att uppföra sig på ett trevligt och artigt vis tänker jag inte bemöda mig att kommunicera det minsta med denna uppenbarligen ganska obetydliga person. Jag antar att det inte sker vidare mycket spännande saker i hennes tillvaro då hon väljer att ägna Gunillas sena ankomst så mycket uppmärksamhet att hon totalt missar en väldigt viktig detalj – att hälsa på mig!!!

Utanför butiken såldes det jodgubbar. Jag gissar att 15 kr för en liter jordgubbar är ett riktigt fyndpris för det köade 22 personer (23 om man räknar hon som uppenbarligen var gravid och 24 om tanten som bara såg fet ut skulle visa sig vara med barn). Jag hade inte förstått att jordgubbar blivit så exklusiva att folk faktiskt ställer sig i en sådan lång kö för att köpa några bär... Tänk vad världen förändras snabbt!

Vad jag bevittnade i tisdags är så knäppt att jag nästan har svårt att tro att det är sant, men det är det verkligen!  

När jag låste upp min cykel på eftermiddagen och skulle cykla hem från jobbet såg jag en tjej som just höll på att klättra ner från en balkong (på första våningen) ner till ett litet tak som var över porten. Tjejen hade en vit sommarklänning med svart mönster på och ett par skor med liten klack. När hon efter lite möda nått taket satte hon sig när och tog några bloss på en cigarett. Jag såg henne inte tända den där så jag antar att hon hade haft den i munnen under klätterturen. Efter ett par bloss så klättrade hon neråt på stuprännan, när hon hade drygt en meter kvar till marken tappade hon taget och föll med ryggen före ner på några cyklar som stod parkerade vid porten. Hon reste sig snabbt och ställde sig i några buskar. Här slutar min observation, vad som hände sedan har jag ingen aning om. Jag tyckte att jag hade sett nog och åkte hem.  

Ett antal frågor dyker upp i huvudet efter att ha bevittnat detta spektakel. 1) Var hon en inbrottstjuv? Jag tror inte det, då tar man väl inte den vägen ner och man sätter sig inte och röker på taket om man ska skynda sig bort från ett inbrott man just begått. Dessutom, vem gör inbrott i sommarklänning och klackskor? 2) Smet hon ut för att tjuvröka? Jag tror inte det heller, då hade hon väl kunnat nyttja dörren? Att sätta sig på taket var ju inte ett bra sätt att försöka gömma sig på. 3) Hade hon fått utegångsförbud? Jag tror inte det. Har man utegångsförbud tar man väl inte en rökpaus på taket? Då borde man väl rimligtvis försöka skynda sig snabbt bort när man nått friheten tycker jag. 4) Borde jag ha räddat henne efter fallet? Ja, kanske. Jag funderade på att cykla bort dit, det var en bit bort, men då hon reste sig snabbt och ställde sig i en buske så antog jag att hon var tillräckligt ok för att kunna tillkalla hjälp om hon ansåg sig behöva det. 5) Borde jag polisanmäla händelsen? Ja, kanske...men för vad? Förvirrande beteende? Är det ett brott?  

Jag kan väl bara sammanfatta det hela genom att fastställa att det var en väldigt märklig händelse som jag antagligen aldrig kommer att nå klarhet i.

Igår hade vi tänkt att vi skulle städa lite. Det slutade med att vi inte städade utan satt och letade på nätet efter hemhjälp. Det vore underbart att ha en tant (ok jag är lite diskriminerande, det går säkert lika bra med en farbror) som kom och städade en eller två gånger i veckan. Det vore faktiskt värt ett par tusen kronor i månaden tror jag. Men jag gissar att det kommer sluta med att när det väl kommer till kritan så kommer jag nog vara för snål och städa själv. Eller nä, nu när jag skrev det kom jag att tänka på hur väldigt väldigt tråkigt det är att städa, det får nog bli en tant, om vi hittar någon bra. Fast om vi köper en sådan dammsugare som vi har i Nice kanske det blir lite roligare att städa.

Jag skulle gärna ha en mattant också, tänk vad underbart det skulle vara!

Undrar om jag borde skriva lite om bomber, terror, celler etc bara för att min blogg ska fastna i FRAs register. Ha, nu gjorde jag just det. Hej hej FRA-människor, kul att ni ville läsa min blogg!

Jag är väldigt glad för att jag inte har semester just nu, det är kallt och det regnar. Iofs så spenderar jag mycket sällan semesterdagar i Sverige nu när vi äger lägenhet på Rivieran men det är klart att man känner för alla som har semester just nu... Fast det är ju inte helt tokigt med någon dag med dåligt väder under semestern, då kan man ju vara inne och göra alla de där trista sakerna som måste göras trots att man har semester.

Idag arbetade jag tillsammans med en ny person om tillfälligt är på min arbetsplats. Tanten var ju bra kul! Hon frågade om jag kände någon som hette något som jag inte alls kommer ihåg. Nä, borde jag det svarade jag och tänkte att nu har jag säkert missat någon mycket prominent och framstående karaktär inom min yrkeskår. Så var det inte. Anledningen till varför hon undrade om jag kände honom var för att han också levde tillsammans med en man. Jag upplyste henne om att alla vi HBT-personer faktiskt inte känner varandra. Jag är innerligt glad för det, det finns nog en ungefär lika stor del av HBTarna som jag inte vill känna som det gör bland nonHBTarna. Om sanningen ska fram så är det faktiskt få människor som jag vill känna, det är inte många som passerar nålsögat. Men de om faktiskt passerat är jag väldigt glad för att jag har i min tillvaro.

Dagen inleddes med DN, väldigt bra start på helgens sista dag. Sedan frukost som bestod av blodpudding med lingonsylt. Nu ska vi åka och handla sedan ska vi träffa vårt andra fadderbarn...undrar om de bjuder på middag, jag orkar verkligen inte laga något.

Jag har gått och blivit obotligt underbart sjukt kär i Rolex Submariner Date Black Dial Green Bezel Fliplock Bracelet.

I min familj äter vi aldrig blodpudding eftersom maken inte tycker om det. Jag tycker inte alls att blodpudding, ok tanken på att det är blod man äter vet jag väl inte om den är så kul, men jag kan inte se att det skulle vara värre än att äta kött. För mig som tycker om mitt kött rätt blodigt är det ju naturligt att äta blodpudding. De underbara människorna som höll den fantastiska middagen hade den gränslösa vänligheten att skicka med mig en burk med blodpudding och lite lingonsylt. Jösses vilka fina människor!

Man kan bli bjuden på middag och så kan man bli bjuden på MIDDAG! Igår blev vi det sistnämnda. Traskade över till våra vänner och tillika föräldrar till ett av våra fantastiska fadderbarn. När vi kom dit hade de ställt upp kubbspelet, tagit fram champagneglasen, lagt i jordgubbar i dessa och plockat fram kall och god skumpa. Inledningen på en trevlig kväll kan inte börja så mycket bättre...eller jo, det kan den och det gjorde den. Vänta ska ni få höra... Jag som ansåg mig vara lite av en nitlott när lagindelningen gjordes utgjorde 50% av det vinnande laget. Segern sötma är en fin förrätt! När maken och jag badat och matat det lilla barnet var det dags för oss lite större att äta. Och tjena vilken middag sedan! Hur gott som helst! Efterrätten var så fin så och god så den kommer på bild här. Efter middagen sopade det kubbvinnande laget återigen banan med de andra i det mycket underhållande spelet Alias. Segerns sötma är lika god till efterrätt!

Fredagen var en riktig ”Sex and the city”-dag. Det finns inte någon annan tv-serie som fångat mig i sitt grepp så intensivt och under så lång tid som SATC. Fredagen var dagen då jag skulle se filmen, så jag ville verkligen göra ALLT rätt. Körde soundtracket till filmen på repeat hela dagen på jobbet, när jag kom hem plockade jag med stor vördnad fram The Shoebox och såg de två sista avsnitten av serien. Under biobesöket bar jag en specialdesignad skjorta (eller ok, det hade jag inte alls, men jag hade ett skräddat plagg där jag själv bestämt snitt och färgsättning) i grått med rosa insida på sina ställen, passade så rätt på något vis. Filmupplevelsen var speciell, tänker inte nämna så mycket om filmen, dels för att jag inte vill förstöra för de av er som ännu inte sett den och dels för att jag inte tror att mina ofta banala ord inte kan göra en film av denna magnitud rättvisa.

I måndags (tror jag att det var) lagade vi mat. Sedan dess har vi inte lagat någon mat i vårt kök. Har inte haft lust, har inte orkat, har inte varit sugen, har tyckt att det varit onödigt... I torsdags var vi ute och åt, det var trevligt men blev allt lite sent. Var riktigt sliten dagen efter.

Undrar vad det kostar att anställa någon som lagar mat åt en...