Små bitar ur min vardag

Igår var vi på ett stort möbelvaruhus för att byta en tavelram i ek vi köpt, för den hade en liten defekt, eller skada eller vad man nu vill kalla det. Vi var ganska säkra på att vi inte åsamkat ramen skadan så vi ansåg att det var vår rätt att byta ut den. Eftersom vi monterat motivet i passepartou (hur stavas det egentligen?!) så hade vi bara med oss ramen och glaset, det andra hade vi lämnat hemma. Vi misstänkte att det kanske skulle kunna bli besvär pga detta. Tydligen är jag bra på att byta saker, maken upplyste mig om att jag bytt alt. returnerat något som egentligen inte borde gått att lämna tillbaka på samma varuhus tidigare. Jag har något vagt minne av det, men kan inte alls komma på vad det skulle vara...undrar om det var så att maken bara inte ville sköta snacket (hehe nä, det tror jag inte, han är snällast i hela världen!!!). Hur som helst, ramen gick att byta, dock påpekade varuhuskvinnan att det saknades några delar. Men egentligen - om jag exempelvis köpt ett bord och ett ben var defekt inte kan de då begära att jag kommer tillbaka med hela bordet?!

När vi satt där och väntade kom det in två överviktiga människor med en säng som de skulle reklamera. Sängen hade två (eller om det var tre) spruckna bottenspjälor (ingen aning om vad de kallas...men de där plankorna som sitter under). Inte för att vara taskig eller så, men det var faktiskt väldigt roligt! Det var inte roligt för att de två individerna var tämligen voluminöst konstruerade utan kul när man föreställer sig deras dialog med butikspersonalen när de skulle försöka byta sängen...