Små bitar ur min vardag

Att cykla är, som så mycket annat i tillvaron, en ständig källa till irritation, frustration och rädsla. Förra sommaren blev jag påkörd av en lastbil vilket var aningens obehagligt. Jag cyklade rakt fram på en cykelbana och han körde raktfram på vägen bredvid cykelbanan. Plötsligt beslutar sig idioten som kör lastbilen för att svänga och korsa min cykelbana just där jag cyklar och kör således på mig. Inte mycket utan bara en liten smekning av lastbilen fick sig cykeln. Jag ramlade inte, jag gjorde inte illa mig utan blev bara väldigt arg! Tyvärr hade jag bråttom och hade inte tid att stanna och skälla på honom utan cyklade vidare med hjärtat i halsgropen och vreden sköljande över mig som ett monsunregn! Det var egentligen inte det jag hade tänkt att skriva om...det jag egentligen hade tänkt att skriva om är ett fenomen som jag observerar dagligen. Varje dag är en dag då regler bryts och faror skapas och detta av människor som av dumhet eller okunskap framför sina cyklar på sätt som inte bara är förbjudet utan också farligt! Cyklister som framför sitt fordon i trafiken borde inte få göra det utan körkort (kräver inte att alla ska ta bilkörkort (även om det inte var så svårt att göra det...) utan någon form av cykelkörkort vore väl inte så knäppt?). När man är en deltagare i trafiken borde man vara införstådd med hur trafiken fungerar och hur man själv skall agera för att inte utgöra en fara för andra. Fram för cykelkörkort (för de som inte redan har bilkörkort)!

Nu kommer säkert någon skriva något fyndigt om att jag borde ha hjälm och det kan man ju tycka...men nu har jag inte det. (Min blogg - mina åsikter, haha!)