Små bitar ur min vardag

Förändringens vindar blåser genom mitt hår. Igår genomgick håret först en förvandling till lite gulblondaktig färg och sedan till en trevlig brun nyans (trodde jag). När jag sedan kom till min arbetsplats imorse så fick jag till min stora fasa se att håret hade någon form av grön underton! Lysrörsarmatur smickrar nog ingen, men att håret skulle se grönaktigt ut hade jag liksom inte alls förväntat mig. Så nu blir det till att refärga håret i eftermiddag, för jag tänker inte alls gå omkring och se grönhårig ut! Undrar om jag kan stämma någon för detta? Hm, det är väl så att snålhet inte lönar sig, hade jag spenderat stora pengar på att låta någon annan färga mitt hår åt mig hade jag nog inte haft samma problem och dessutom hade jag säkert haft större sannolikhet att stämma någon om det blivit grönt.

Det är en liten ovana jag har, men jag brukar titta in hemma hos folk. När man är ute med hunden på kvällarna och det lyser från fönstren är det nästan svårt att inte titta in hos folk. Det är så roligt att se hur folk har det hemma. Flera människor i mitt område har det verkligen osmakligt hemma. Det är tur för dessa att man får ha vilken smak man vill, kunde blivit jobbigt annars. Igår gick jag förbi ett hem som fortfarande hade kvar sin julgran, viss avundsjuka får jag väl tillstå att jag kände men även en viss förvirring. Vilka är dessa som fortfarande har kvar sin gran? Varför har de kvar den? Hur kommer det sig att de inte slängt ut den? Var det en plastgran? Trodde de att julen fortfarande pågick? Kan de vara så att de kanske alltid hade gran? Hur gör man för att övertyga sin familj att alltid ha en julgran hemma? Frågorna är många.