Smärtsam strävan
När händerna blir väldigt kalla känns det efter ett tag som om fingrarna trillat av. Den känslan hade jag imorse. Efter allahjärtansdagsfirandet (som jag egentligen motsätter mig pga dess hyperkommersialism) som i vårt hem bestod av frukost plus att jag gav maken en liten ros som jag köpte igår och så fyndigt gömt bakom badkaret skulle jag cykla till jobbet. Väl nere i cykelförådet uppdagades det att jag hade lämnat vantarna i lägenheten. Ångest! Skulle jag rusa upp igen för att hämta vantarna och pga det bli lite sen till jobbet eller skulle jag härda ut och cykla utan vantar? Valet föll på det senare alternativet, vilket jag i efterhand ångrade djupt. Händerna var som små isbitar och pulserade av smärta. Ibland smärtar strävan efter punktlighet.
Kommentarer
Postat av: Åsa.S
Det lät inget vidare, det där med fingrarna alltså. Rosen bakom badkaret var gulligt.
En hjärtekram från mej!
Postat av: Samuel
Hämtade handskar när jag var hemma på lunchen, vilken skillnad. Hurra för handskar!
Tack tack! Allahjärtandagskram tillbaka på dig, och till alla andra som förtjänar en...till alla andra också (de som inte förtjänar någon är nog de som behöver en kram allra mest...).
Trackback