Små bitar ur min vardag

Idag var vi och kollade på tv-apparater och oj vad det är svårt. Den jag egentligen vill ha (en Philips med Ambi Light) kostar mer än vad vi känner är vettigt att lägga på en tv. Det finns väldigt många olika att välja mellan och eftersom vi inte kan så mycket om vad som är bra och vad som är mindre bra är det rätt svårt att veta vad skillnaden är mellan en tv för runt 9 000 kr och en tv för 27 000 kr. Det kommer säkert sluta med att vi sitter här med vår nästan ickebefintliga tv tills den går sönder och sen kommer vi säkert köpa en ny i ren panik.

Var och handlade mat idag (888,50:- slutade prislappen på - tycker det var en lite rolig summa). Innan vi handlade stod jag i kö en stund till pantautomaterna. Vilka är dessa människor som kommer med stora svarta sopsäckar med burkar och flaskor? De måste bo i väldigt stora hus som eftersom de har så gott om plats för att lagra sitt tomglas på. En tant som bara hade en ynka flaska trängde sig före alla oss andra i kön. Det var mycket oartigt! Hade hon frågat hade det varit helt ok med mig om hon gick före, hon hade ju bara en flaska medans jag säkert hade åtta stycken. Men nu frågade hon inte utan bara antog att det var ok att tränga sig, dålig stil! En annan tant blev så trött på att stå i kö att hon gav mig sin påse med flaskor och burkar till ett värde av närmare sju kronor. Man kan undra varför hon gav sin påse till just mig. Tyckte hon att jag såg ut att vara i stort behov av pengar? (Jag hade faktiskt min keps från Gucci på mig, så helt pank kan jag väl inte ha verkat?) Eller tyckte hon att jag såg så trevlig ut att hon bara ville vara snäll? Jag kan inte se någon kollektiv tidsbesparande orsak till det hela eftersom jag stod ungefär mitt i kön. Men snällt var det iaf, det är inte ofta det händer att någon man inte känner ger en värdesaker.