Små bitar ur min vardag

Några gånger om året händer det och varje gång är det fullt lika irriterande. Idag har jag haft hicka två gånger. I hickande stund har jag faktiskt svårt att tänka mig något mer irriterande (man självklart finns det massor som är mycket mer irriterande, kan bara inte tänka på sådant när man hickar). Har man kramp i foten eller ont i ryggen så har man ont och så kan man bli lite ledsen över att man har ont. Har man hicka blir man (eller jag iaf) mer arg och irriterad! Vad är poängen med hicka?! När jag var liten läste jag om en tant i Sydamerika som haft hicka i 14 år, hon måste ha varit väldigt irriterad. Det är ofta i Sydamerika eller i Indien folk hickar i 14 år eller sitter i ett träd i ett decenium eller två etc. Varför är det så? Det är sällan det är någon i Västerås eller i München som hickat länge eller suttit i ett träd flera år etc.  Är folk i den här delen av världen för tråkiga för sådant?

Var på hundklubbens årsmöte ikväll. Det var trevligt med ett avbrott i vardagslunken, men samtidigt är det alltid lite bökigt med sådant som avviker från ens vanliga måndagsrutiner (som årsmöten och hicka tex.).