Gigantisk lycka och bloggandet
Funderade lite på det här med bloggandet egentligen, vad är själva meningen? Tycker jag att jag har ett så väldigt intressant liv att jag upplever ett behov av att dela med mig av min tillvaro till alla? Har min paralyserande hybris övergått till en maniskt produktiv hybris, en hybris som driver mig att sprida min kärlek till min egen person? Hur står det egentligen till med mig?
Eller är bloggandet ett sätt att slippa prata med folk, att slippa att folk ringer och frågar vad man har gjort i helgen, vad som hänt i mitt liv den senaste tiden etc? Är själva självutlämnandet i det semianonyma bloggandet egentligen ett sätt för mig att distansera mig?
I don't know, but I like it! Eller nä...typ.
Jag tror det är så att jag helt enkelt tycker att det är kul, jag gillar att jag kan titta tillbaka och läsa vad jag gjorde för ett år sedan. Det är ett sätt att samla mina tankar, ett sätt att bearbeta mina intryck, ett forum för funderingar om tanter. Ett sätt att föra dagbok med världen som åskådare. Ett sätt att dela med sig av erfarenheter och kunskap.
Men framförallt ger bloggen mig tillfälle att ordbajsa hur mycket jag vill om precis vad jag vill och på ett sjukt vis kan jag finna det lite underhållande att tänka att folk nu (ja, ni som läste inlägget från början, ni som läste just bara denna mening har nog bara ägnat en sekund eller så åt att läsa...) ägnat flera sekunder åt att läsa mitt ordbajs.
Over and out för denna onsdag
hehe jag tycker bloggandet har en väldigt terapeutisk effekt faktiskt... ibland skriver man sånt som är inte är så intressant för andra att läsa men för en själv så kan det vara otroligt intressant att gå tillbaka o läsa senare.
Jag gick igenom alla mina blogginlägg för ett tag sen o det va jättenyttigt för mig, jag insåg hur dåligt jag mådde för ett år sen och hur bra jag mår nu. =) så sluta inte blogga! blogga är bra för själen =))
Man mår faktiskt bättre av att blogga!! Just det här att mår man piss får man skrivva av sg o mår man bra så kan man skriva om det eler bara ordbajsa för att man har lust..
fast man glömmer det lätt men det som är så kul är att man minns det fort igen så fort man börjar om..
Samuel helt seriöst hur står det tll med dig o in hybris?? :)
Med min hybris är det bara bra, den frodas nu när vi tillsammans (jag och min hybris) gått in i februari. En månad då vi känner viss tilltro att det faktiskt kommer bli vår snart!