Små bitar ur min vardag

Var på en dansuppvisning. Vårt fadderbarns bror som fyllt tvåsiffrigt var i ett av dessa dansnummer så det var honom vi kom för att titta på. På slutet var det en stor grupp som skulle framföra något som de valt att kalla Schlagerkalas. Märkligt nog hade dansläraren (en han) tagit på sig diverse klänningar och kjoltyg och liksom ställde sig framför sina adepter. Väldigt märkligt. Jag kom dit för att titta på en dansuppvisning med barn, inte en dragshow! Jag har inget emot dragsaker, inte för att jag är något stort fan, men jag har inget otalt med dessa som företeelse. Dessutom undrar jag hur man resonerar när man som lärare, kreatör och pedagog helt sonika ställer sig framför de små som i månader kämpat för att lära sig en koreografi.

Nä!

Länge leve barndansen!