Att hänga med
Jag är inte den som hoppar på trender och galna upptåg utan att fundera på saken ett tag. Jag fattade exempelvis aldrig varför folk började stoppa in byxorna i strumporna. Tog flera år innan jag slutade att tycka att det faktiskt var fult, nu har jag kommit så långt i utvecklingen att jag inte tar vidare större notis om detta fenomen. I vissa fall kan det faktiskt vara passande.
När det gäller Facebook var jag rätt sen med att hoppa på det tåget. Var en flitig facebookare ett tag men den nycken avtog (vilket den gjorde för ganska många efter ett par månader). Att blogga har jag gjort sedan september 2006, var absolut inte först och har definitivt haft bloggsvackor (perioder då jag inte uppdaterat på länge) men det kämpar på med mina små inlägg som oftast handlar om ganska lite. Idag tog jag steget och skaffade mig en sk. mikroblogg på Twitter. Jag fattar inte alls poängen med det där, men för att kunna dissa något bör man ha testat, så nu finns jag på Twitter. Under mina första minuter där har jag hunnit stöta på tekniska problem samt funderat på vad det ska vara för poäng med att twittra.
Det är svårt att veta vilka nya innovationer som är här för att stanna och vilka som bara gör ett kort gästspel för att sedan försvinna i glömska. Jag minns när mobiltelefonen kom. Då hade jag först svårt att förstå varför man skulle behöva en telefon att bära runt på (dels för att de var riktigt stora och klumpiga och egentligen inte tämligen mobila och dels för att jag faktiskt inte såg ett behov). Det tog inte lång tid innan tankegångarna var helt annorlunda, efter ett tag så började man (jag) fundera på hur man (jag igen) kunde klara sig utan mobiltelefon. Om man (fortfarande jag) en dag skulle glömma telefonen hemma känner många av oss (exempelvis jag) handikappade. Mobiltelefonen kom för att stanna kan man nog säga. (Här i London har var och varannan person en Blackberry. Om jag har fattat saken rätt är det finurliga med dessa telefoner deras mailapplikation samt tangentbordet - men rätta mig gärna om jag har fel. De har nästan som en liten liten dator i fickan, kanske inte är så tokig tanke, blir ju lätt att uppdatera sin twittersida om man nu vill hålla på med sådant. Men detta var ett sidospår).
Finns många saker som kom och sedan försvann eller ersattes av en annan sak.
Nu började någon prata högt på gatan här ute så jag tappade tråden. I mitt huvud fanns det en slutkläm på detta inlägg men den försvann...
När det gäller Facebook var jag rätt sen med att hoppa på det tåget. Var en flitig facebookare ett tag men den nycken avtog (vilket den gjorde för ganska många efter ett par månader). Att blogga har jag gjort sedan september 2006, var absolut inte först och har definitivt haft bloggsvackor (perioder då jag inte uppdaterat på länge) men det kämpar på med mina små inlägg som oftast handlar om ganska lite. Idag tog jag steget och skaffade mig en sk. mikroblogg på Twitter. Jag fattar inte alls poängen med det där, men för att kunna dissa något bör man ha testat, så nu finns jag på Twitter. Under mina första minuter där har jag hunnit stöta på tekniska problem samt funderat på vad det ska vara för poäng med att twittra.
Det är svårt att veta vilka nya innovationer som är här för att stanna och vilka som bara gör ett kort gästspel för att sedan försvinna i glömska. Jag minns när mobiltelefonen kom. Då hade jag först svårt att förstå varför man skulle behöva en telefon att bära runt på (dels för att de var riktigt stora och klumpiga och egentligen inte tämligen mobila och dels för att jag faktiskt inte såg ett behov). Det tog inte lång tid innan tankegångarna var helt annorlunda, efter ett tag så började man (jag) fundera på hur man (jag igen) kunde klara sig utan mobiltelefon. Om man (fortfarande jag) en dag skulle glömma telefonen hemma känner många av oss (exempelvis jag) handikappade. Mobiltelefonen kom för att stanna kan man nog säga. (Här i London har var och varannan person en Blackberry. Om jag har fattat saken rätt är det finurliga med dessa telefoner deras mailapplikation samt tangentbordet - men rätta mig gärna om jag har fel. De har nästan som en liten liten dator i fickan, kanske inte är så tokig tanke, blir ju lätt att uppdatera sin twittersida om man nu vill hålla på med sådant. Men detta var ett sidospår).
Finns många saker som kom och sedan försvann eller ersattes av en annan sak.
Nu började någon prata högt på gatan här ute så jag tappade tråden. I mitt huvud fanns det en slutkläm på detta inlägg men den försvann...
Kommentarer
Trackback