Små bitar ur min vardag

Tidigare i veckan skulle jag möta maken på Oxford Street för vi skulle shoppa
lite efter jobbet. Jag stod där och väntade i drygt 20 minuter. Det är
intressant att betrakta livet på en gata. Om jag inte redan hade ett jobb skulle
jag kanske kunna jobba med något som involverade att observera människor på en gata.  

När jag stod där och väntade inträffade något som gjorde mig både orolig och
rädd. Det kom en kille och en tjej med papper i händerna och ställde sig nästan
bredvid mig och började spana ut över folkvimlet. Självklart blev jag nyfiken
vad det var för papper de hade tänkt att dela ut så jag sneglade så diskret jag
bara kunde genom mina solglasögon (vilket jag tror faktiskt gick ganska bra).
Ve och fasa! Det var någon form av rekryteringspapper till en ny make-over-tv-
show, skulle inkludera kirurgi, hår och kläder. De två utdelarna stod och
betraktade de som passerade mycket noga och när någon ful person gick förbi var de snabba med att sticka ett papper i den personens hand. Nu får man ju egentligen inte skriva att någon är ful - alla är fina på sitt vis. De som fick papper var bara fina på ett mindre uppenbart vis.  

Jag var mycket orolig att de skulle ge mig ett papper, funderade ett tag på
att faktiskt ställa mig på något annat ställe för att vara saker på att inte få
en lapp. Att få en sådan rekryteringslapp vore liksom som ett kvitto på att man
faktiskt inte alls är vidare tilldragande samtidigt var jag så nyfiken att jag
inte riktigt kunde flytta mig, ville dels se vilka som fick lappar och dels
ville jag se om jag kunde klara mig undan.  

Lyckan var gjord nar jag faktiskt insåg att jag inte fick en fulstämpel i
pannan utan kunde gå vidare med den lilla gnutta av trevlig självkänsla jag bär
med mig inombords i behåll. Dessutom var det faktiskt en kille (av ickehomotyp)
på en fest för flera veckor sedan som sade att jag hade en otroligt välsvarvad
kropp. Det tycket jag var snällt! Dock far jag väl tillstå att jag inte alls
har det utan säkert bara hade lyckats klä mig aningens fördelaktigt. Det är
skrämmande nu när man börjar bli äldre att inse att jag faktiskt inte kan äta
två kilo kakor om dagen utan att lägga på mig något. Dessutom skulle jag kunna
tro att jag har extra lätt for att lägga på mig lite trivselvikt just nu
eftersom jag inte äter lunch. Skulle tro att kroppen säkert är inställd på
någon sorts svältläge vilket gör att den bunkrar fett för att spara tills det
verkligen blir kristider. Hoppas dessa kristider kommer innan strandtiderna
kommer!