Att sköta tvätten i London är inte så lätt som man kan tro
Idag har jag tvättat. Maskinen vi har här har en inbyggd torktumlare. Jag är ganska restriktiv när det gäller att tumla saker, jag tror att det sliter mer på kläderna än om man låter plaggen hänga och torka, har dock ingen aning om hur det egentligen är men jag har beslutat mig för att jag tror att det är på mitt vis och således tumlar jag inte så mycket kläder. Det jag kan tycka är ok att köra i torktumlaren är strumpor och handdukar.
När jag kört färdigt första maskinen lyfte jag ut det som inte var strumpor och hängde upp dessa plagg för torkning. Strumporna lät jag ligga kvar och körde igång tumlaren. Efter kanske en timme eller så började jag tänka att nu måste väl dessa strumpor vara torra så jag försökte stänga av maskinen, det gick bra, dock gick det inte att öppna luckan. Tryckte på olika knappar men inget hände. Beslutade mig för att försöka köra en liten extra torkcykel för att se om maskinen ville samarbeta bättre efter att den var klar. Det ville den inte. Nästan försök var ytterligare en kortare torkomgång men inte nu heller gick luckan att öppna. Beslutade mig för att slå igång en centrifugering för att se om maskinen kände för att släppa ut mina strumpor efter det. Det ville den! Lyckan var total i några sekunder, sedan övergick lyckan till ett mer irriterat tillstånd då jag noterade att strumporna inte alls var helt torra. Hade tänkt att köra ytterligare en maskin tvätt innan jag skulle träffa mäklaren så jag ville inte riktigt tumla mer eftersom det där med tumling visade sig kunna ta en obestämd lång tid. Plockade ut strumporna (och då ska ni kära bloggläsare veta att det rör sig om strumpförbrukning för fyra fötter under drygt en vecka) för att mötas av nästa problem. Var hänger man massor med strumpor om man inte har ett snöre och ingen tvättställning. Nöden har ingen lag, jag lade strykbrädan ner på golvet och hade på detta vis tillverkat en liten torkställning lämplig för strumpor. Måste ju säga att det ser lite märkligt ut med en liggande strykbräda behängd full med strumpor. Om städaren kommer tillbaka idag kan jag inte släppa in honom nu heller, han skulle nog tro att jag var knäpp.
När jag kört färdigt första maskinen lyfte jag ut det som inte var strumpor och hängde upp dessa plagg för torkning. Strumporna lät jag ligga kvar och körde igång tumlaren. Efter kanske en timme eller så började jag tänka att nu måste väl dessa strumpor vara torra så jag försökte stänga av maskinen, det gick bra, dock gick det inte att öppna luckan. Tryckte på olika knappar men inget hände. Beslutade mig för att försöka köra en liten extra torkcykel för att se om maskinen ville samarbeta bättre efter att den var klar. Det ville den inte. Nästan försök var ytterligare en kortare torkomgång men inte nu heller gick luckan att öppna. Beslutade mig för att slå igång en centrifugering för att se om maskinen kände för att släppa ut mina strumpor efter det. Det ville den! Lyckan var total i några sekunder, sedan övergick lyckan till ett mer irriterat tillstånd då jag noterade att strumporna inte alls var helt torra. Hade tänkt att köra ytterligare en maskin tvätt innan jag skulle träffa mäklaren så jag ville inte riktigt tumla mer eftersom det där med tumling visade sig kunna ta en obestämd lång tid. Plockade ut strumporna (och då ska ni kära bloggläsare veta att det rör sig om strumpförbrukning för fyra fötter under drygt en vecka) för att mötas av nästa problem. Var hänger man massor med strumpor om man inte har ett snöre och ingen tvättställning. Nöden har ingen lag, jag lade strykbrädan ner på golvet och hade på detta vis tillverkat en liten torkställning lämplig för strumpor. Måste ju säga att det ser lite märkligt ut med en liggande strykbräda behängd full med strumpor. Om städaren kommer tillbaka idag kan jag inte släppa in honom nu heller, han skulle nog tro att jag var knäpp.
Kommentarer
Trackback