Min nya teknik
Jag har utvecklat en teknik.
Om man är en person med en inte så stor massa lever man lite farligt om man reser i rusningstrafik. Jag bor i zon ett (vilket jag märkt nästan uppfattas som skryt när man säger det till någon, i synnerhet till de som bor i zon två eller tre) men jobbar i zon två. När jag åker till jobbet byter jag från tunnelbana från tåg. Att göra detta bytet var till en början inte helt enkelt. Det är väldigt mycket folk och alla har ganska bråttom. Mitt i detta befinner sig även ett antal stackars turister. Jag fattar inte att dessa ALLTID måste ställa ner sina väskor och stanna precis när de gått upp för en trappa, det är mycket smartare att bära väskan med sig några meter extra så slipper de som kommer efter i trappen nästan trilla över turiststackarn och dennes väska. Dessutom, är väskan för tung - träna mer, packa lättare, eller be någon hjälpa dig! Att ställa ner den precis framför fötterna på tusentals stressade londonbor är inte bara farligt, det är idiotiskt!
Åter till vad jag egenligen skulle skriva om, min nya teknik. Eftersom jag är till min konstitution inte är vidare reslig eller tung upplever jag det som nästan farligt att färdas bland stora massor av hänsynslöst folk. En besvärlighet som jag stöter på under min resa till jobbet är att jag måste korsa en strid ström av folk som ska åt ett håll och jag ska genom denna ström och åt helt andra hållet. För att inte riskera att bli mosad jag har nu börjat ta rygg på någon annan. Jag väljer ut en lämplig person, en person som är lite större än vad jag är och så håller jag mig så nära man kan utan att verka mysko och låter denna person lotsa mig genom strömmen av pendlare. Man skulle kunna tycka att jag snyltar och det gör jag nog egentligen också...men det gör väl inget om den man snyltar på inte märker något (och det gäller väl kanske bara i detta fall - jag ska inte gå in i någon Ipred-diskussion här...).
Om man är en person med en inte så stor massa lever man lite farligt om man reser i rusningstrafik. Jag bor i zon ett (vilket jag märkt nästan uppfattas som skryt när man säger det till någon, i synnerhet till de som bor i zon två eller tre) men jobbar i zon två. När jag åker till jobbet byter jag från tunnelbana från tåg. Att göra detta bytet var till en början inte helt enkelt. Det är väldigt mycket folk och alla har ganska bråttom. Mitt i detta befinner sig även ett antal stackars turister. Jag fattar inte att dessa ALLTID måste ställa ner sina väskor och stanna precis när de gått upp för en trappa, det är mycket smartare att bära väskan med sig några meter extra så slipper de som kommer efter i trappen nästan trilla över turiststackarn och dennes väska. Dessutom, är väskan för tung - träna mer, packa lättare, eller be någon hjälpa dig! Att ställa ner den precis framför fötterna på tusentals stressade londonbor är inte bara farligt, det är idiotiskt!
Åter till vad jag egenligen skulle skriva om, min nya teknik. Eftersom jag är till min konstitution inte är vidare reslig eller tung upplever jag det som nästan farligt att färdas bland stora massor av hänsynslöst folk. En besvärlighet som jag stöter på under min resa till jobbet är att jag måste korsa en strid ström av folk som ska åt ett håll och jag ska genom denna ström och åt helt andra hållet. För att inte riskera att bli mosad jag har nu börjat ta rygg på någon annan. Jag väljer ut en lämplig person, en person som är lite större än vad jag är och så håller jag mig så nära man kan utan att verka mysko och låter denna person lotsa mig genom strömmen av pendlare. Man skulle kunna tycka att jag snyltar och det gör jag nog egentligen också...men det gör väl inget om den man snyltar på inte märker något (och det gäller väl kanske bara i detta fall - jag ska inte gå in i någon Ipred-diskussion här...).
Kommentarer
Trackback