En riktigt knasig åktur
Här kommer en liten notering från idag. Inlägg från semestern finns det inte så många kvar av nu, vet inte ens om det finns något mer noterat, ska kolla upp det där. Men här kommer en liten redogörelse från idag (12/9-2009).
Idag var vi på en liten tur med vänner. Det är trevligt med lite miljöombyte ibland. Vi var så många att vi nödgades åka i två bilar. Jag körde den andra och vi kan kalla oss för följebilen eftersom vi följde efter. Orsaken till att vi följde efter var att jag inte hade en aning om vart vi skulle. Det är alltid lite klurigt att följa efter en annan bil eftersom andra bilar har en tendens att störa själva efterföljandet. Den första metern ungefär gick det alldeles lysande sedan kom vi till en stoppskylt. Som alla vet måste man stanna helt vid dessa och det gjorde jag. Tyvärr resulterade detta i att det kom en massa andra bilar mellan oss. Jag tyckte mig kunna se bilen som jag skulle följa efter en stund vilket gjorde mig glad. Följde efter den när den svängde från stora vägen in på en liten grusväg över ett järnvägsspår och in i skogen. Efter en stund kom vi fram till ett hus och den första bilen svängde upp på garageinfarten och parkerade där, det fanns lite plats bakom så jag parkerade där.
Idag var vi på en liten tur med vänner. Det är trevligt med lite miljöombyte ibland. Vi var så många att vi nödgades åka i två bilar. Jag körde den andra och vi kan kalla oss för följebilen eftersom vi följde efter. Orsaken till att vi följde efter var att jag inte hade en aning om vart vi skulle. Det är alltid lite klurigt att följa efter en annan bil eftersom andra bilar har en tendens att störa själva efterföljandet. Den första metern ungefär gick det alldeles lysande sedan kom vi till en stoppskylt. Som alla vet måste man stanna helt vid dessa och det gjorde jag. Tyvärr resulterade detta i att det kom en massa andra bilar mellan oss. Jag tyckte mig kunna se bilen som jag skulle följa efter en stund vilket gjorde mig glad. Följde efter den när den svängde från stora vägen in på en liten grusväg över ett järnvägsspår och in i skogen. Efter en stund kom vi fram till ett hus och den första bilen svängde upp på garageinfarten och parkerade där, det fanns lite plats bakom så jag parkerade där.
När personerna i den första bilen klev ur noterade vi att detta inte alls var våra vänner, detta var några helt okända människor som nu såg förvirrade ut. Så snabbt jag bara kunde backade jag ut från uppfarten och körde vidare på grusvägen tills jag hittade ett ställe att vända på. Där stannade jag en stund och jag och min passagerare gapskrattade åt detta mycket härligt underbara ögonblick som var så fullt av genans och förvirring.
Jag tror tyvärr inte att mina ord gör situationen rättvisa. Hur dessa människor såg ut när de klev ur bilen och vad vi kände när vi insåg att detta inte alls var våra vänner går nog inte att beskriva i ord, man måste nog varit med för att verkligen kunna uppskatta detta galna ögonblick.
Slutligen, till paret i övre medelåldern med en mörkblå bil som idag fick påhälsning på sin uppfart vill jag bara säga "Hej, Samuel heter jag, förlåt att jag inte presenterade mig när jag tittade förbi hos er senast, kanske ses vi igen i framtiden, vem vet...".
Kommentarer
Trackback