Små bitar ur min vardag

 

I tisdags (tror jag det var) när vi strax före 10 på kvällen beslutat oss för att sakerna vi just packat in i bilen skulle vara det sista vi skulle köra till vår nya våning för denna kväll noterade vi till vår fasa att bilen vägrade att starta. Vi använde oss av en lånad bil och det verkade som om batteriet inte orkade mer. Körde fram vår egna bil för att försöka få igång bilen med alla sakerna i. Lyckades inte hitta startkablarna, de låg inte i bilen (vilket i sig är ganska konstigt). Antog att de måste ligga i källaren i andra huset. Tog oss bort till det huset för att leta. Hittade inga startkablar. Fick lov att åka och köpa nya (eller maken åket, jag vaktade bilen - man ska ju inte lämna en bil full med saker obevakad). Lyckades få igång den lånade bilen. Åkte bort med sakerna och släpade upp dessa. Noterade att klockan nu passerat elva och att det nog inte skulle finnas några vettiga öppna ställen där vi skulle kunna äta. Åt lite rester vi hade i kylen. Man kan ju inte annat än bli irriterad på världen som ständigt gör sitt yttersta för att sätta käppar i våra hjul! Dock bör man tillägga att en sak som var en välsignelse mitt i denna röra var att vi faktiskt fick låna en bil som det fick plats ganska mycket saker i. Tusen tack!

Som om inte detta var nog, nu har någon vulkan på Island fått för sig att det var roligt att släppa ut en massa skit i luften vilket lamslagit all flygtrafik. Vi som väntar på saker från England som behövs till renoveringen av vår nya våning! Nu kommer vi nog få vänta ännu längre...