Små bitar ur min vardag

År 2003 mördades Sveriges utrikesminister Anna Lindh och igår var jag och en polare på ICA och skulle handla mat. När vi stod i kön och väntade på att det var vår tur att betala så noterade vi att det på en löpsedel stod att Bo Holmberg dött. Bo Holmberg och Anna Lindh var sedan 1991 gifta och hade två söner tillsammans.

 

Vi kom att samtala om att det var synd om dessa barn som vid så ung ålder förlorat båda sina föräldrar. Med all välmening och med den yttersta respekt för dessa unga individer förde vi ett litet kort samtal kring detta faktum när tanten framför oss i kön vänder sig om och säger "De har faktiskt en jättebra moster!". Hon sade det på ett sätt som inte kan beskrivas på annat sätt än tillrättavisande. Som om vi sagt något olämpligt.

 

Ett. På vilket sätt tyckte denna tant att hon hade rätt att beblanda sig i vad som var ett samtal mellan två personer?

 

Två. Det enda jag kan tänka mig som skulle kunna göra att hon upplevde att hon kände sig nödgad att använda en tillrättavisande ton skulle kunna vara om hon faktiskt var denna moster. Men varför skulle denna moster vara ute och handla kyckling och tomatpuré och vara bitsk just denna dag? Dessutom, varför blev hon upprörd över att vi tyckte synd om dessa barn?